Hemligt

Iskyla vibrerar mellan väggarna

jag kom hem, fann min syster på golvet, sågspånsbeströdd

hör något om ett slagsmål

 

Det knackar på min sovrumsdörr, jag imiterar en död fågel

han travar runt i hemmet, avdunstar ilskemoln och förvirrad gråt och jag vill

hoppa in i hans famn, för han är min pappa

men jag ligger kvar i min säng

han kommer inte att komma in

dörren är låst

det sista jag skrek åt honom var att lämna henne ifred och sen

skrek jag till mamma att inte ringa polisen

att jag ordnar allting

kanske är det därför hon tror att jag ska ordna allting

för att jag lät så säker

 

Det är illa, faktiskt

med min hals

den har värkt och gjort ont i två veckor nu som om någonting är på väg upp

 

min syster såg ut som en liten älva i hennes alldeles för stora spetsklänning

med sågspåret som glitter

hon var så ledsen

jag skrev henne ett brev, skrev om styrka

skrev att pappa luktar prutt om morgnarna

skrev sånt man skriver när man är säker

när allt ska ordna sig

(det kommer att ta väldigt, väldigt lång tid för oss att förlåta den här kvällen och vi kommer aldrig att glömma den och inte han heller. hur snäll han är imorgon. jag har skrivit ned allt. jag ordnar det här.)