Hemligt

Ni var fler som läste min blogg under julafton, fast jag ingenting skrev. Det är jobbigt på så många sätt nu och stundvis finns det inget sätt - inget ljus alls. Jag mår bra när jag är hög, och stundvis nykter. Funderar över hur det ska bli när vintern är över - det känns som att kylan - kläderna - att man måste gå långsamt när man är ute - som att det skyddar och trubbar av. Att sätta sig ned och ta en kopp te för att man fryser. På sommaren kommer jag att vara utslängd på gatan utan skydd mellan min brännande hud och yttervärlden. Utan pauser, långsamma promenader, utan undanflykter. Havet är varmt men mitt hjärta kommer att vara kallt, kallt, och bulta sin väg ut ur kroppen medan andra kroppar handlöst kastar sig i vågorna, och jag ligger kvar på stranden och blöder. På sommaren kommer begravningen vara över, min stad kommer att ha glömt allting och jag kommer att bo någon annanstans än där jag bor nu. Den här gången vill jag inte att vintern ska ta slut.