demoner kan le

Du har filat bort din hud (hudflagor har snöat från dina armar som februari där utanför fönstret)
Du har skrapat och rivit bort de sista, tunna skalen
Du är öppen
Du är blottad
Nu är det deras tur att krypa ned bland dina inre organ
Och bosätta sig där
Förgifta
Du får sluta bära hjärtat utanpå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0